Boken Från bondmora till konstväverska. Cilluf Olsson 1847–1916 är en rikt illustrerad biografi över Cilluf Olsson. Ambitionen har varit att skildra olika sidor av hennes liv och framför allt hennes gärning som konstväverska inom skånsk allmogeslöjd, hon blev internationellt känd för sin vävkonst, men även att sätta in henne i sin samtid och låta oss möta några av de människor och den tankevärld som var hennes vardag. En god bild av detta får man i de brev som finns bevarade. Hon levde ju i en tid av stora samhällsförändringar med bland annat industrialismens intåg i mitten av 1800-talet med påföljd att det gamla textila skapandet och kunskapen om detta var i fara. Mor Cilluf, som hon kallades, deltog i försöken att rädda och bevara detta, bland annat genom att ingå i styrelsen för Malmöhus läns hemslöjdsförening som aktivt arbetade för att värna det textila kulturarvet.

– Jag vill kalla det ett monument över svensk kvinnogärning, men i dag är mor Cilluf bortglömd av de flesta, möjligen skymtar hon som ett namn man hört nämnas men glömt vem det tillhörde, säger författaren Birgitta Calagos. Jag tyckte det var dags att plocka fram henne ur 1800-talets dimmor och berätta om hennes liv. Dokumentationen om hennes livsgärning inom hemslöjden riskerar att glömmas bort.

– Jag har intresserat mig för hennes liv som väverska, entreprenör med egen affärsrörelse i form av en vävskola först i Hög och senare i Tågarp, butik och vävskola i Landskrona samt hennes anknytning till Malmö och Paris. Därför har jag velat skriva ett finstämt porträtt av en fängslande och driftig kvinnas liv för cirka 170 år sedan. Hon levde i en tid då kvinnan inte hade rösträtt, inte var myndig om hon inte var änka och inte gifte om sig, och då kvinnor hade begränsade möjligheter till högre studier.

Birgitta Calagos (f. 1949) är född och uppvuxen i Falkenberg men numera bosatt i Lund. Tidigare arbetade hon som institutionssekreterare vid Lunds universitet och som lärare. Studerade sedan vidare och tog en fil.mag. i biblioteks- och informationsvetenskap vid högskolan i Borås 1998. Därefter bibliotekarie vid högskolan i Kristianstad där hon tjänstgjorde i flera år. Birgitta har ett stort intresse för historia med inriktning kvinnohistoria och har släktforskat sedan 1980-talet.