Musiken har spridits över västvärlden när människor, företag och andra organisationer har länkat ihop sina musikaliska visioner i klingande kedjor. Från ett utgångsläge där musikskaparna, utförarna och åhörarna ännu inte hade fått några givna och avgränsade roller har musiken kommit att spridas i alltmer organiserade, specialiserade och tekniskt avancerade former.
I en växande musikvärld har små och stora organisationer påverkat musikens tillkomst och spridning, ja bitvis även det konstnärliga innehållet. Teatrar, konserthus och förlag, kaféer, varietéer och restauranger, statsmakter, regioner och kommuner, skiv- och filmbolag, radio- och TV-kanaler - och åtskilliga andra - har bidragit till att skapa den gränslösa musikmarknad vi tar del av i dag.
Det här är historien om hur den västerländska musiken mötte sin marknad och statsmakter samtidigt bedrev kulturpolitik. Från var mans spontana musikaliska skapande och de första publika operahusen i 1600-talets Venedig, till 2000-talets digitala och trådlösa musikdistribution. Och medan du läser kan du lyssna till hur det lät - med hjälp av författarens egna spellistor på Spotify.
Lars Östman (1944-2022) har varit professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm. Han har i flera böcker, med gränsöverskridande perspektiv och långa tidshorisonter, behandlat de ekonomiska styrformernas effekter på organisationers och individers beteenden, till exempel i Lysande ögonblick och finansiella kriser, en bok om Dramaten.
Inspirationsmusik
– En bok på över 500 sidor om musik och musikens vägar, men helt utan klingande innehåll, det går väl knappast? Som en liten gest till mina läsare vill jag erbjuda de spellistor och den musik jag ofta haft i bakgrunden eller spelat under arbetet med denna bok.
Håll till godo!
Lars Östman
Fram till 1630: Dominanta ändamål och tidig frigörelse
Cirka 1630-1700: De publika arrangemangens första tid
Cirka 1700-1780: Ett lyft för aristokrater
Cirka 1780-1830: Kompositörer som fria företagare
Cirka 1830-1865: Differentiering i vaga former
Cirka 1865-1895: En tid för musik i hemmen och lokala initiativ
Cirka 1895-1925: Differentiering med nationella perspektiv
Cirka 1925-1945: Musik på plats och via medier
Cirka 1945-1960/65: Musikens stora men ojämna tillväxt
Cirka 1960/65-1980: Kulturpolitik och marknader
Cirka 1980-2005: Den konkurrensutsatta mångfalden
Från cirka 2005: Med nya teknologiska möjligheter
|