Människor ska inte behöva leva i fattigdom och förtryck. Internationellt bistånd är viktigt för att motverka det, men många undrar om pengarna kommer fram. Kommer biståndet genom skattsedeln och de pengar som samlas in av organisationer verkligen till de människor som behöver hjälpen eller stannar pengarna på vägen?

Idag ges mindre statligt bistånd för att minska fattigdom och värna mänskliga rättigheter. Flera länder följer samma spår. Sverige är inget undantag.

Det sker samtidigt som förändringarna i omvärlden påverkar dem som redan är fattiga allra mest. Är det rätt väg? Vill vi ha det så?

Genom att visa på pengarnas väg från givare till mottagare, från Sverige till EU och FN och vidare ut i världen, får läsaren verktyg att förstå vad internationellt bistånd är. Bli klok på bistånd vill ge kunskap om vad det är som behövs för att kunna göra skillnad för människor i andra länder.

Ulla Armyr, f 1956, är utbildad socionom med en magisterexamen i socialt arbete och har varit verksam med bistånd i över 40 år under vilka hon har mött människor och organisationer i Asien, Afrika, Latinamerika, Mellanöstern och Europa. I boken Bli klok på bistånd delar hon med sig av sin kunskap om bistånd och vad som gör bistånd nödvändigt.

 

Bli klok på bistånd finns även som e-boksutgåva. Ladda ned den gratis via länken i spalten till höger >

 

________________________________

Ur boken Bli klok på bistånd – En guide i biståndsdjungeln:

Ett riktigt bra exempel

Under de senaste 25 åren har fem presidenter i Peru anklagats för korruption. Samtidigt har civilsamhället, med hjälp av bistånd, hittat vägar att driva på nationella systemförändringar till skydd för människor som utsätts för kränkningar.

DEMUNAS är en kommunal service för att stödja barn och ungdomar i Peru. Servicen startade 1992, strax efter att Peru skrivit under barnkonventionen och förbundit sig att följa konventionens artiklar. Organisationer tog initiativet till att skapa DEMUNAS och fick i gång samarbete med lokala myndigheter över hela landet. Med tiden breddades insatserna för att täcka familjerättsliga frågor och stöd till barn som utsatts för våld. När Rädda Barnen intervjuade några barn om DEMUNAS berättade de om vänner och släktingar som fått hjälp: en kusin som utsattes för övergrepp, en granne som lämnade sin fru och sina barn utan pengar och bostad, en klasskamrat som behövde hjälp för att hans mamma drack för mycket.

DEMUNAS har nu funnits i över 30 år och hjälpt hundratusentals barn och vuxna runt om i landet. Lourdes, som är chef för organisationen Acción por los niños och som gett stöd och följt utvecklingen av DEMUNAS under lång tid, säger att det finns flera avgörande faktorer som gjort och gör det möjligt att verksamheten fortsatt fungerar. Verksamheten är etablerad och känd bland både befolkning och beslutsfattare. Problemen som DEMUNAS löser är problem som samhället behöver prioritera och agera på. Och sist men inte minst, DEMUNAS uppdrag finns reglerat i ett rättsligt ramverk. Allt det här gör det svårt att montera ner verksamheten från en dag till en annan.

Exemplet med DEMUNAS visar att det går att arbeta med mänskliga rättigheter och stödja människor som annars inte skulle få hjälp även i länder där korruptionen är hög. Det går också att arbeta så att insatserna blir hållbara och fortsätter efter att biståndet avslutats.

Om att stödja lokala organisationer

”Sverige har satsat mycket på att stödja lokala organisationer på plats. Inte bara för att göra det möjligt för dessa organisationer att genomföra sina projekt, utan för att ge möjlighet att för dem att stärka sig som organisation och utveckla sin roll som aktör i sitt land eller sin region.

På det viset har det svenska biståndet varit unikt. Det är endast en handfull länder som har satsat på att stärka lokala organisationer. De flesta länders samarbete har begränsats till att använda lokala organisationer som utförare av givarens insatser.

En svensk organisation kan vara en god samarbetspartner och lära sig enormt mycket om förutsättningarna och villkoren i landet, och även komma med nya kunskaper, utmana traditioner och bidra med finansiering, men aldrig ersätta den roll en lokal organisation har i sitt eget samhälle.”

Varför bistånd?

”Jag får frågan av min bordsgranne mitt över lunchbordet. Som vanligt, när jag presenterar mig och berättar om vad jag arbetar med väcks frågor om biståndets värde.

Företagssamarbete, handel, utbyten mellan länder och arbete för att påverka klimatfrågor, javisst – men varför bistånd?

Även om jag svarat på frågor om bistånd tidigare hinner jag tänka att det är både lätt och svårt att ge ett kort svar som säger mer än att det är angeläget att påverka så att Sverige håller sina åtaganden och samarbetar på FN- och EU-nivå för att värna mänskliga rättigheter, demokrati och utrota fattigdom.

Att det är angeläget att organisationer kan arbeta tillsammans med människor i utsatta situationer och hålla beslutsfattare ansvariga. Att humanitär hjälp behövs akut i klimatkatastrofer och krig. Att det behövs tillsammans med allt annat av internationellt samarbete för att försäkra att också fattiga människor får del av landets utveckling och att mänskliga rättigheter respekteras. Och att andra insatser och samarbeten utanför biståndet inte nödvändigtvis har samma fokus.”