OM FÖRLAGET
BOKPROJEKT – VI HJÄLPER DIG
MÖT NÅGRA AV FÖRLAGETS FÖRFATTARE OCH UPPDRAGSGIVARE
Birgitta Calagos
Barbro Maassen
Kristina af Klinteberg
Lars Östman
Ulla Fredriksson
Klas Nyberg
Anita Lalander
Jan Malmstedt
KÖPINFORMATION
VÅRA BÖCKER
KONTAKT
HEM
NYHETER

Från bondmora till konstväverska. Cilluf Olsson 1847–1916

Ingarödagboken 1860–1914.

Smycken som huvudsak.
MÖT NÅGRA AV FÖRLAGETS FÖRFATTARE OCH UPPDRAGSGIVARE » Birgitta Calagos

Sommaren 2016 kändes tung och tyst. Jag hade gått i pension och lämnat ett rikt och stimulerande arbetsliv bakom mig som bibliotekarie på en högskola med mycket kontakter med studenter och lärare. Vad skulle jag göra med resten av mitt liv?

Tidskriften Släkthistoriskt Forum, utgiven av Sveriges Släktforskarförbund, hade som temanummer att skriva släkthistoria, vilket blivit så populärt idag. Detta blev min räddning och har nu resulterat i min första bok – Från bondmora till konstväverska. Cilluf Olsson 1847-1916.

”Ett ståtligt monument över svensk kvinnogärning.” Dessa ord yttrade av en okänd vetenskapsman vid Stockholmsutställningen 1909 syftade på Cilluf Olsson, konstväverskan från Österlen som nådde internationell berömmelse för sin vävkonst. Hon deltog i många utställningar och blev något av en kändis i början av 1900-talet. En glimt av ett stycke kvinnohistoria, som gav mig merintresse. Dessutom fick jag nytta av mina yrkeskunskaper när det gällde att söka information om henne i databaser, tidningsarkiv och museer.

Inom min släktforskning har jag kunnat följa kvinnorna på mödernet i minst tio generationer bakåt. Vilka var dessa anonyma kvinnor? Hur levde de? Det lär vi aldrig få veta. Tidsresan är hisnande. Många satt på egna gårdar, styrde och ställde och arbetade hårt under kvinnornas arbetsår i bondesamhället. De hade ansvar för hem och hushåll. Kanske smög de sig till en stunds avkoppling vid vävstolen från karl och många barn? Jag upplever det som viktigt att lyfta fram dessa strävsamma och duktiga kvinnor ur historien där det är möjligt.

Textilier har spelat en stor roll i kvinnors liv, både socialt och ekonomiskt. De har varit ett sätt att öka inkomsterna men också att minska utgifterna genom att ”lappa och laga.” Även estetiskt har kvinnor genom handarbete skapat vackra ting som förgyllt vardagen.

Mormor var en historieberättare av rang och sedan barnsben fängslades vi barnbarn av historierna om Alfastorps gård, dit hon kom som fosterbarn: livet bland vävelever, pigor och drängar, skånska traditioner och gillen där hennes moster, mor Cilluf, styrde och ställde som fryntlig bondmora.

När jag fyllde sex år fick jag min första sagobok och sedan dess har böckerna följt mig genom livet, både privat och inom mitt yrke. I min familj läste man mycket och mina föräldrar var autodidaktiker, mycket belästa och allmänbildade. De tillhörde en generation där högre utbildning var ett privilegium för överklassen och inte för begåvade arbetarbarn.

Berättelsen där mor Cilluf steg fram ur historiens dimma och visualiserades, har nu blivit min första bok. Det känns stort för mig och svårt att ta in. Som en av de mest betydelsefulla profilerna inom hemslöjdsrörelsen samt en av Skånes skickligaste väverskor av rölakan med egen vävskola och affärsrörelse bör mor Cilluf inte glömmas bort och stiga in i dimman igen. Hoppas ni läsare tycker likadant.


Klanger från fyra sekel
Läs Dag Edholms inventering av 234 kyrkorglar i Strängnäs stift.
KULTURHISTORISKA BOKFÖRLAGET
Box 6884, 113 86 Stockholm
Telefon 08-545 560 50
Bilden är hämtad ur boken Klanger från fyra sekel,
utgiven av Kulturhistoriska Bokförlaget. Foto M Aronson.