OM FÖRLAGET
BOKPROJEKT – VI HJÄLPER DIG
MÖT NÅGRA AV FÖRLAGETS FÖRFATTARE OCH UPPDRAGSGIVARE
KÖPINFORMATION
VÅRA BÖCKER
KONTAKT
HEM

Smycken som huvudsak.

Hur västvärlden fylldes med musik.
Ulla Fredriksson
Ulla Fredriksson, född 1933, lämnade Lund 1959 med en fil.kand. i bagaget. Hon hade två mål för sitt fortsatta liv – betala studieskulderna och försörja sig. Yrkeslivet har varit varierat men har hela tiden kantats av internationella inslag, men det tog sin början med fyra år som assistent på en ungdoms-vårdsskola i Upplands Vallby utanför Enköping. Där kom hon att älska Mälardalens natur med fyra tydliga årstider och, viktigt för hela hennes framtid, insikterna om hur en grupp fungerar.



Så följde fyra år i Stockholm som chef för stipendie- och kursbyrån på Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet. Ulla fick vara med om något epokgörande – det första stipendiatutbytet mellan Sverige och ”Röda Kina”, (som emellertid snart avbröts av kulturrevolutionen i Kina). Sverige var nämligen ett av de få europeiska länder som vid den tiden erkänt och hade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina. Från Svenska institutet blev det 1968 Socialdepartementet med placering i departementets internationella sekretariat. Till de viktigaste frågorna på sekretariatet hörde ILO, Internationella arbetsorganisationen och WHO, Världshälsoorganisationen. Så inleddes en tolv år lång bana som tjänsteman och sekreterare i den svenska trepartiska ILO-kommittén med frågor som Sveriges inställning i arbetsmarknads- och arbetsmiljöfrågor. Många av dessa frågor skulle senare följas upp i Genève där ILO, liksom WHO, hade sitt högkvarter. Ulla Fredrikssons kunskap om ILO-frågorna bidrog till en drygt tre års placering i Genève från hösten 1978. Det var Sveriges tur att inta den nordiska suppleantplatsen i ILO:s styrelse. Ulla fick förtroendet att som sakkunnig tjänsteman på plats bevaka de svenska – och nordiska – frågorna. Dessa tre år betraktar hon som höjdpunkten i sitt yrkesliv. Det var utmaningar och lärdomar hela tiden – yrkesmässiga men också sociala. Det gällde att skapa förtroende hos de som hade ”hennes” frågor bland kollegor från andra länder, inte bara regeringsföreträdare utan - lika viktigt – hos arbetstagar- och arbetsgivargrupperna.

I Genève mötte Ulla Fredriksson också Christian Johansson och mötet har resulterat i denna bok. Bakgrunden var hennes balettintresse som hon odlade redan i 5–6-årsåldern. Dansintresset kunde Ulla berika sig med under sina många Stockholmsår och Operans balettförställningar. I Genève uppmärksammades ett år Vaslav Nijinsky, den fantastiska dansaren och koreografen med sitt djupt tragiska livsöde. Ulla Fredriksson köpte Vera Krasovskayas bok om honom, som just då kom ut på engelska. I den boken mötte hon för första gången Christian Petrovitj Johansson (Johanssen stavas han där). Det var han som år 1900 såg den 11-årige Vaslavs talang och tog ut honom till avancerad skolning. En Johansson bland alla de omsusade, exotiska ryska namnen! Vem var han? Frågan gnagde och många, många år senare hade Ulla Fredriksson kraft och tid att försöka finna svar på sin fråga. Har hon fått det? Till en del, kanske. Döm själva.

Redan innan Ulla Fredriksson lämnade yrkeslivet 1998 hade hon tagit upp de akademiska studierna med början i Uppsala och flera år senare avslut i Malmö med en mastersuppsats i historia med kulturanalys. Det blev också en bok om Karl den store och EU och nu denna bok om Balettscenens glömda geni – Christian Johansson. I båda dessa böcker har Ulla Fredriksson försökt att också ge exempel på hur kvinnorna kunde ha det, antingen som drottning på Karl den stores tid eller som hustru till ett geni, som Emma Löf, född i Adolf Fredriks församling i Stockholm och död i Sankt Petersburg.

Ulla Fredriksson är född 1933 och bosatt i Malmö.

Läs mer om Ullas bok Balettscenens glömda geni HÄR!
KULTURHISTORISKA BOKFÖRLAGET
Box 6884, 113 86 Stockholm
Telefon 08-545 560 50
Bilden är hämtad ur boken Klanger från fyra sekel,
utgiven av Kulturhistoriska Bokförlaget. Foto M Aronson.